Vet jag skulle skriva, ventilera, ofta. Det går inte så jäkla lysande. Men det kommer. Tror jag.

Vet att det varit jävligt klent med inlägg här. Skulle använda den här platsen till att skriva om sånt som kanske inte alltid är så uppenbart, låta det bli en ventil för sånt som jag kanske skulle vilja, men inte kunde, säga. Och sen glömde jag bort det. Men nu lovar jag att jag ska försöka skriva här i alla fall en gång i veckan, förhoppningsvis blir det fler.

Tanken är att det i slutändan kan bli en semibiografisk bok, som blandar verkliga och egenupplevda händelser med total fiktion ur någon annans ögon. Känns som ett kul och udda projekt. Verkar det snurrigt? Det är ingenting mot vad jag är...

Att jag väljer just det här forumet och inte bara att skriva och spara allt på disk har sina orsaker. För det första litar jag inte helt på att spara allt data på enbart ett media. Skulle något hända (stöld, krash, etc) så är allt arbete förlorat. Dessutom är jag extremt slarvig och har en tendens att slarva bort saker...

För det andra vill jag gärna ha feedback. Jag vill gärna veta vad som eller om det är bra eller dåligt. Dessutom är en blogg ett utmärkt forum för att både spara och sprida kortare berättelser utan någon speciell kronologisk ordning, vilket är ett plus.

Så häng kvar. Om ni orkar. Det kommer hända grejer. Jag lovar.

Det kanske inte är så jävla smart att säga till en tjej:

-"Jag ska ha större pattar än dig till sommarn"

Speceillt inte om tjejen är vältränad och man tycker hon är snygg. Hon skulle antagligen inte bli jätteimpad och risken är att man åker på en rak höger. Fast det skulle vara kul att säga det bara för att man kan men är nog bäst att hålla inne med det, eller ta det i enrum iallafall.

Ordet "pattar" är i sig själv inte det snyggaste, men jag tror inte det skulle falla väl ut att använda nån mer passande synonym heller.

Men om det nu är just det som är målet, ska man inte få uttala det då?

Jag tror jag lägger ner det här. Hela idén faller på sin egen dumhet.

Egentligen borde jag sagt det här för länge sen. Det har redan gått alldeles för lång tid, det här var en av de första dagarna efter första sommarlovet. Tror jag. Eller om det var efter förra jullovet. Det spelar egentligen inte så stor roll, men det kan lika gärna ha varit första dagen på en ny läsperiod. Jag vet inte hur det gick till, inte riktigt vad som hände. Men vi hade av någon anledning fått rätt djup kontakt mot slutet av föregående termin, läsperiod, eller vad det nu var.

Hur det än var så satt jag i klassrummet - som vanligt längst bak - när du kom in. I sista stund, om inte till och med lite för sent. Du hade ny frisyr. Min blick fastnade, lite för länge, förmodligen medvetet. Eller omedvetet - jag tror jag sökte ögonkontakt. Jag tror jag önskade att du skulle titta på mig. Du var så jävla snygg.

Inte för att det spelar någon roll idag. Jag vet att det aldrig kommer bli eller skulle kunna bli vi. Inte ens om saker skulle vara annorlunda. Det handlar inte om att saker är alldeles för komplicerade, vem du eller jag är, inte ens om det fysiska avståndet eller att vi idag inte har någon kontakt. Det är bara så enkelt som att jag inte ville eller kunde det då, och jag vill det inte idag heller. Jag har det bra, jag har det jag vill ha, jag saknar ingenting idag. Men minnet av den här stunden kom tillbaka idag, när jag såg en (förmodar jag) nytagen bild på dig. Du är fortfarande så jävla snygg.

Tänkte jag skulle skräpa ner lite här också.

Det här är en blogg där tankar, idéer, reflektioner osv ska få frodas och flöda utan någon större betänksamhet. Därför tänker jag börja blogga här. På en plats som från början är okänd, utan att själv sprida adressen via andra sociala medier eller på andra digitala eller analoga sätt.

Jag finns på andra ställen också. Mer eller mindre seriösa forum för att utrycka mig. Jag tänker inte avslöja vilka. Hur pass seriöst den här bloggen kommer bli - eller hur länge den kommer leva - vet jag inte.

Därför tänkte jag skräpa ner lite här också.